Liksom föråldrade metoder för vatten- och matdistribution förlitar sig nuvarande energilösningar i underförsörjda områden på tillfälliga lösningar eller kostsam, centraliserad infrastruktur. Detta resulterar i opålitlig service, brist på skalbarhet och fortsatt beroende av välgörenhet. Vi pratar inte bara om att få ström till en by; vi pratar om hållbara, skalbara energilösningar som ger samhällen möjlighet att trivas på egen hand.
Lösningen: Decentraliserade solmikrogriddar
Föreställ dig solmikrogriddar som "energipoddar" som installeras över landsbygden och underbetjänade områden och ger ren, förnybar kraft till flera hushåll. Med hjälp av SOLshares modell, som du kan läsa mer om på UNFCCC:s sida om klimatåtgärder och SOLshares officiella webbplats, kan vi ta detta koncept med peer-to-peer energidelning till nästa nivå. SOLshares innovativa mikrogridteknik gör det möjligt för hushåll att köpa och sälja el från varandra, vilket skapar en lokal energimarknad där samhället blir både producenter och konsumenter.
Så fungerar det:
- Installera solcellsmikronät: Med hjälp av lokalt material och arbetskraft installerar vi solpaneler och batterier för att skapa ett mikronätverk som kan fungera oberoende av nationella nät.
- Skapa en peer-to-peer-energiekonomi: Varje hushåll med tillgång till nätet blir en potentiell minikraftverk. De genererar solenergi, och allt överskott säljs tillbaka till det lokala nätet och ger ström till de hushåll som behöver det. Hushåll utan solpaneler kan köpa energi till ett överkomligt pris.
- Generera intäkter för hållbar tillväxt: Precis som i manifestets vattenmodell är detta inte bara ett välgörenhetsprojekt; det är en hållbar affärsmodell. När lokalbefolkningen betalar för elen finansierar intäkterna underhållet av elnätet samt expansion till fler hushåll och byar. Denna modell gör mottagare till bidragsgivare, investerar i och upprätthåller deras energibehov.
- Uppskalning: När en region är helt strömförsörjd replikerar vi modellen i närliggande områden och expanderar så småningom till att täcka hela länder. Nyckeln här är att använda befintliga resurser (solljus och peer-anslutningar) snarare än att försöka ta in extern, kostsam infrastruktur.
Varför detta fungerar på lång sikt:
Genom att decentralisera kraftproduktionen eliminerar vi beroendet av ett centralt nät, minskar sårbarheten för avbrott och minskar kostnaderna för infrastruktur som behöver konstant underhåll och statlig finansiering. Vi gör det i huvudsak möjligt för samhällen att vara självförsörjande i sina kraftbehov, med förmågan att underhålla, expandera och växa sina egna nät.